cliffrichard

Jag är fortfarande lika förbannad över kniven i ryggen eftersom det var så genomuselt falskt. Men jag märker nu att det samtidigt smyger sig in en bedrövelse över att på ett så sjaskigt och onödigt sätt ha blivit av med en gammal kompis. Jag till och med tycker en aning synd om personen ifråga...hans liv kan inte vara för roligt - och om han inte förstår eller fattar vad han gjort - ja då är det kvalificerat synd om honom.